Måndagen förra veckan så fick jag och min lillebror reda på att vår mamma har bröstcancer. I går började hon med cellgifter och jag ser hur dåligt hon mår och jag kan inte göra något för att göra att hon ska må bättre. Har innan min mamma blivit sjuk haft väldigt mycket problem med min psykiska hälsa och detta var verkligen toppen på isberget. Just denna vecka så är jag ensam med min mamma då min 18 åriga bror bor varannan vecka hos mamma varannan vecka hos pappa. Så jag har ingen att prata med om allt detta. Plus jag är så jävligt rädd för att förlora henne. Jag är ba 21. Jag behöver henne fortfarande. Speciellt när jag inte har världens bästa relation med min pappa.