Hoppa till huvudinnehållet
Tillbaka

Besvarat

Fråga

Hej jag är 24 år gammal och fick igår reda på att min pappa har bukspottkörtelcancer han är 72 år gammal och vägde som mest 120kg nu väger han 66kg det har gått på några månader bara han har knappt någon aptit han har diabetes och han sover inte på nätterna då han har andningssvårigheter vi misstänkte innan att det var demens och han har lite demens men allt beror mest på cancern. Jag gråter konstant bor med min kille men min mamma och 17 åriga syster bor hemma jag är så orolig han ska läggas in i lund nästa vecka jag kan inte tänka mig ett liv utan min pappa. Min pojkvän försöker få mig på andra tankar och göra mig glad men jag kan inte vara glad jag vet inte om han kan opereras än . Ja vet att man inte ska tänka det värsta men han är så fruktansvärt svag det känns som att hela livsenergin försvinner från en ja vet inte om ja kan leva utan honom ja älskar honom så otroligt mycket har pratat med vänner och mamma ska till pappa imorgon försöka att inte gråta. Fast jag kan inte överbelasta mina vänner heller ja vet inte vart ja ska vända mig få svar på mina frågor kommer han klara sig? Ja vill inte sova ja vill inte vakna ja vågar inte drömma ja vill bara inte att min pappa ska försvinna min ända önskan är att han lever i några år till har ingen annan önskan.

Svar

Hej!

 

Vi förstår att det är jobbigt att din pappa fått cancer och att du inte vet om han kommer klara sig eller inte. När en familjemedlem får cancer påverkas inte bara den personen utan hela familjen drabbas av den psykiska belastning som sjukdomen medför. Vanligtvis hamnar hela familjen i kris. Det är viktigt att du nu är ärlig mot dina känslor inte försöker vara mer stark än du känner dig. Är du ledsen - gråt, är du arg - var arg, är du glad över någonting så är det också helt ok fastän din pappa är sjuk. Ärligheten i känslorna är viktig. Du skrev att du skulle försöka att inte gråta när du besöker din pappa, men varken du eller din pappa mår bättre av det. Ofta försöker den som är sjuk också att hålla ihop sig inför sin familj för att skydda dem. Det kan då bli att den sjuke håller ihop sig för familjens skull och resten av familjen håller ihop sig för den sjukes skull. När man inte kan mötas i det jobbiga kan det bildas klyftor i familjen och det är därför viktigt att istället kunna prata om det som känns besvärligt. Man kan på så vis snarare komma varandra ännu närmre i den jobbiga situation man gemensamt befinner sig i.

 

Du undrar om din pappa kommer klara sig vilket är svårt för oss att svara på. Vi rekommenderar dig att fråga din pappa om han vet hur prognosen ser ut. Om han inte kan/vill svara kan du be din pappa att få vara med på nästa läkarbesök, eller få ta en egen kontakt med din pappas läkare så du kan få svar på dina frågor.

 

Ibland kan det vara skönt att prata med andra unga som också står nära någon som har cancer. I vårt forum kan du skriva anonymt och i Snacka kan du anmäla dig för att få direktkontakt med någon i liknande situation.

 

Vänliga hälsninar

 

Nära cancer

2014-06-02.