min pappa fick cancer för ungefär 4 år sedan i bröstet.han behandlades med strålning och cellgifter och till slut blev det operation då var tumören 10 cm. det var en ovanlig cancer som läkarna inte hade sett förut de visste bara att det var en typ av thymus cancer.jag var 9 år och fattade kanske inte riktigt hur allvarligt det var. han kämpade på och har varit cancerfri i nästan 4 år.men på sommarlovet i år fick han ont i bröstet och åkte in till sjukhuset. de röntgade honom och berättade att han hade 2 klumpar i ena lungan. han gjorde biobsi och det är samma cancer som för 4 år sedan. i går fick jag reda på att det är väldigt stor sannolikhet att den är obotlig men att han kanske kan leva med den om cellgifterna fungerar. om dom inte fungerar kommer läkarna ge honom en annan sort och om dom inte funkar så får han en annan sort. tills han inte klarar mer då finns det inget att göra. jag försöker vara lika positiv som han alltid är men det är svårt. jag älskar han så mycket och jag vet inte vad jag gör om han dör. kämpa på alla!
Min mamma är i nästan exakt samma situation. Det var sex år efter att hon blev friskförklarad som de upptäckte att cancern visst var kvar. Och obotligt. Så nu är hon på sina första cellgifter, och planen är samma som för din pappa. Det känns så himla värdelöst!!!! Hoppas verkligen att cellgifterna funkar för din pappa, och att han kan må bra under tiden. Då kan man trots allt ändå få en ganska trevlig tid tillsammans. Hoppas hoppas hoppas att den går att bota och att du kan må så bra som möjligt!
min pappa fick cancer för ungefär 4 år sedan i bröstet.han behandlades med strålning och cellgifter och till slut blev det operation då var tumören 10 cm. det var en ovanlig cancer som läkarna inte hade sett förut de visste bara att det var en typ av thymus cancer.jag var 9 år och fattade kanske inte riktigt hur allvarligt det var. han kämpade på och har varit cancerfri i nästan 4 år.men på sommarlovet i år fick han ont i bröstet och åkte in till sjukhuset. de röntgade honom och berättade att han hade 2 klumpar i ena lungan. han gjorde biobsi och det är samma cancer som för 4 år sedan. i går fick jag reda på att det är väldigt stor sannolikhet att den är obotlig men att han kanske kan leva med den om cellgifterna fungerar. om dom inte fungerar kommer läkarna ge honom en annan sort och om dom inte funkar så får han en annan sort. tills han inte klarar mer då finns det inget att göra. jag försöker vara lika positiv som han alltid är men det är svårt. jag älskar han så mycket och jag vet inte vad jag gör om han dör. kämpa på alla!
Min mamma är i nästan exakt samma situation. Det var sex år efter att hon blev friskförklarad som de upptäckte att cancern visst var kvar. Och obotligt. Så nu är hon på sina första cellgifter, och planen är samma som för din pappa. Det känns så himla värdelöst!!!! Hoppas verkligen att cellgifterna funkar för din pappa, och att han kan må bra under tiden. Då kan man trots allt ändå få en ganska trevlig tid tillsammans. Hoppas hoppas hoppas att den går att bota och att du kan må så bra som möjligt!
Stora styrkekramar. ❤️