Min mamma har bröstcancer. Vi fick veta när det var jullov. Min syster går i femman hon var jätteledsen. Mamma ringde hennes lärare och de har bra kontakt. Mamma vill ringa nån på min skola också. Men jag tror det är bättre att inte säga nåt. En kille i min klass pappa dog förra året och han blev ganska ensam. Men det känns också att jag har en hemlighet o jag vill berätta.
Vissa kan tyvärr inte hantera sjukdomar etc. Har som du sett andra bli ensamma för att alla inte vet vad dem ska säga. Själv har jag bara sagt till en enda att pappa har cancer. Tycker det är det bästa. Jag vill inte att alla ska prata och fråga hela tiden. I skolan vill jag att det ska vara som vanligt.
Hej hg! Kan vara bra att säga det till ngn kompis iaf. Det tyckte jag kändes bra när min morsa fick cancer för några år sen iaf. Nu mår hon bra o allt är lugnt.
Jag tycker du ska säga det till dem närmsta vännerna du har, för det har jag gjort. Jag har även sagt att jag inte vill prata om det, just för att det ska vara bra i skolan, men om jag behöver prata om det är det skönt att dem vet om det. Även några lärare vet om det, men jag har bett om att allt ska vara som vanligt!
Berätta! jag har berättat för alla i min närhet! då får man föståelse och slipper hålla någon slags mask uppe, det är skitjobbit. Riktigt befriande att alla vet!
När min pappa hade cancer så gick jag bara in till läraren och sa ''min pappa har cancer och kommer dö så jag kommer inte kunna vara i skolan hela tiden.'' och sen gick jag bara där ifrån.
Det var väldigt dumt sagt jag borde ha haft ett möte med läraren eller att min mamma hade ringt. Dock så pratade läraren med mig senare.
min mamma gick bort i cancer för lite mer än ett år sedan, då gick jag i 9onde klass. Alla mina lärare visste om det och även de flesta av mina klasskompisar. den dagen då mamma försvann berättade min klassföreståndare det för hela klassen. alla hade förståelse när jag bröt ihop i skolan eller inte orkade vara där.
man tjänar på att berätta, för man känner sig inte lika ensam då och man får vara exakt som man själv vill vara.
detta enligt mig iallfall, men olika saker är olika bra för alla.
Min mamma har cancer just nu... Hon har tumörer i lungan och hade
/har i hjärnan, de trodde att de var borta från hjärnan... Hon åkte in till sjukhuset igår för att hon inte mådde bra... De på sjukhuset tror att det har kommit tillbaka till hjärnan. Förra sommaren var den värsta sommaren i mitt liv, mamma låg inne på psykavdelningen på sjukhuset. Hon tog någon slags av medicin som fick henne att inte bli som vanligt. Hon skrek åt pappa när vi var med så att pappa började gråta. Jag vill inte att min sommar ska bli så i år med...
Jag grät så jag skrek nyss... (Jag är ensam hemma för att pappa är med mamma på sjukhuset)
Min mamma har bröstcancer. Vi fick veta när det var jullov. Min syster går i femman hon var jätteledsen. Mamma ringde hennes lärare och de har bra kontakt. Mamma vill ringa nån på min skola också. Men jag tror det är bättre att inte säga nåt. En kille i min klass pappa dog förra året och han blev ganska ensam. Men det känns också att jag har en hemlighet o jag vill berätta.
Hej hg! Kan vara bra att säga det till ngn kompis iaf. Det tyckte jag kändes bra när min morsa fick cancer för några år sen iaf. Nu mår hon bra o allt är lugnt.
Jag tycker du ska säga det till dem närmsta vännerna du har, för det har jag gjort. Jag har även sagt att jag inte vill prata om det, just för att det ska vara bra i skolan, men om jag behöver prata om det är det skönt att dem vet om det. Även några lärare vet om det, men jag har bett om att allt ska vara som vanligt!
Berätta! jag har berättat för alla i min närhet! då får man föståelse och slipper hålla någon slags mask uppe, det är skitjobbit. Riktigt befriande att alla vet!
Hej.
När min pappa hade cancer så gick jag bara in till läraren och sa ''min pappa har cancer och kommer dö så jag kommer inte kunna vara i skolan hela tiden.'' och sen gick jag bara där ifrån.
Det var väldigt dumt sagt jag borde ha haft ett möte med läraren eller att min mamma hade ringt. Dock så pratade läraren med mig senare.
min mamma gick bort i cancer för lite mer än ett år sedan, då gick jag i 9onde klass. Alla mina lärare visste om det och även de flesta av mina klasskompisar. den dagen då mamma försvann berättade min klassföreståndare det för hela klassen. alla hade förståelse när jag bröt ihop i skolan eller inte orkade vara där.
man tjänar på att berätta, för man känner sig inte lika ensam då och man får vara exakt som man själv vill vara.
detta enligt mig iallfall, men olika saker är olika bra för alla.
Min mamma har cancer just nu... Hon har tumörer i lungan och hade
/har i hjärnan, de trodde att de var borta från hjärnan... Hon åkte in till sjukhuset igår för att hon inte mådde bra... De på sjukhuset tror att det har kommit tillbaka till hjärnan. Förra sommaren var den värsta sommaren i mitt liv, mamma låg inne på psykavdelningen på sjukhuset. Hon tog någon slags av medicin som fick henne att inte bli som vanligt. Hon skrek åt pappa när vi var med så att pappa började gråta. Jag vill inte att min sommar ska bli så i år med...
Jag grät så jag skrek nyss... (Jag är ensam hemma för att pappa är med mamma på sjukhuset)