Den här veckan har jag höstlov från skolan. Det innebär att jag är hemma mer och ser hur jobbigt min mamma har det. Hon fick bröstcancer i somras och får nu cellgifter. Jobbigt att se en person man älskar så mycket må så dåligt!! Hon har tappat håret och kräks ofta,känns oftare än vad jag trott. inser att hon nog försökt dölja för mig innan hur dåligt hon mår, men att hon nu inte kan dölja det så väl när jag är hemma mer. Jag tycker att det är jobbigt att vara hemma när hon är så dålig samtidigt som jag vill ställa upp på henne. Skulle helst vilja sticka iväg med kompisar, men skulle känna mig taskig då. Känner mig kluven. :(
Jag känner igen mig så tydlig i det du skriver. Min mamma hade en hjärntumör som de opererade bort och sen fick hon gå på cellgifter. Jag flydde en vecka för jag orkade inte längre, jag orkade inte se min mamma må så dåligt. Jag fick dåligt samvete för det och jag kan fortfarande ha det.
Men jag tror att de förstår att det inte är lätt för oss heller, jag tror att de förstår att vi ändå vill försöka leva vårt liv så likt som det går innan det här hände.
Prata med din mamma och säg hur du tänker, jag tror att det blir mycket enklare , då så får du sägs hur du känner och din mamma får säga hur hon känner.
Sen om du åker iväg en vecka, så samlar du kraft och har mer ork när du kommer hem och blir en "bättre" dotter än om du går hemma och mår dåligt, då blir man bara arg och frustrerad.
Och bara för att du vill åka iväg en helg, vecka eller några dagar så kan du ändå finnas för din mamma. Ni kan höras varje dag, ringa eller smsa.
Jag hoppas att det går hela vägen för din mamma och att hon blir frisk.
Tack Felicia! Känns som att du verkligen förstår min situation! Du har rätt i att jag måste prata med mamma om hur jag tänker, känns bara så ego att jag tänker på mig själv när det är hon som har det värst!
Den här veckan har jag höstlov från skolan. Det innebär att jag är hemma mer och ser hur jobbigt min mamma har det. Hon fick bröstcancer i somras och får nu cellgifter. Jobbigt att se en person man älskar så mycket må så dåligt!! Hon har tappat håret och kräks ofta,känns oftare än vad jag trott. inser att hon nog försökt dölja för mig innan hur dåligt hon mår, men att hon nu inte kan dölja det så väl när jag är hemma mer. Jag tycker att det är jobbigt att vara hemma när hon är så dålig samtidigt som jag vill ställa upp på henne. Skulle helst vilja sticka iväg med kompisar, men skulle känna mig taskig då. Känner mig kluven. :(
Jag känner igen mig så tydlig i det du skriver. Min mamma hade en hjärntumör som de opererade bort och sen fick hon gå på cellgifter. Jag flydde en vecka för jag orkade inte längre, jag orkade inte se min mamma må så dåligt. Jag fick dåligt samvete för det och jag kan fortfarande ha det.
Men jag tror att de förstår att det inte är lätt för oss heller, jag tror att de förstår att vi ändå vill försöka leva vårt liv så likt som det går innan det här hände.
Prata med din mamma och säg hur du tänker, jag tror att det blir mycket enklare , då så får du sägs hur du känner och din mamma får säga hur hon känner.
Sen om du åker iväg en vecka, så samlar du kraft och har mer ork när du kommer hem och blir en "bättre" dotter än om du går hemma och mår dåligt, då blir man bara arg och frustrerad.
Och bara för att du vill åka iväg en helg, vecka eller några dagar så kan du ändå finnas för din mamma. Ni kan höras varje dag, ringa eller smsa.
Jag hoppas att det går hela vägen för din mamma och att hon blir frisk.
Stor kram på dig!
Tack Felicia! Känns som att du verkligen förstår min situation! Du har rätt i att jag måste prata med mamma om hur jag tänker, känns bara så ego att jag tänker på mig själv när det är hon som har det värst!
Tack för ditt stöd!
Kram Sara