Jag vill bara skriva av mig hur jag känner mig. Eller egentligen, jag vet inte hur jag känner mig och hur jag mår.
För att göra min historia kort så är det så här: Blev opererad första gången 2011 pga en hjärntumör som visade sig vara en grad II. Har gått sedan op. på MR kontroller och allt va ok tills sista MR röntgen som va då i November 2014.
Det visade sig att den va tillbaka och man har då bestämt för ännu en op. som va nu i början av Januari 2015.
Patologerna har kollat på det uttagna tumören och det visade sig att tumören har gått över till grad III istället.
Min kirurg har meddelat mig detta och jag vet inte hur jag ska känna mig. Ledsen, rädd, trött rädd igen.
Han har förklarat också att Onkologerna har bedömt att jag ska strålbehandlas och få cytostatika.
Tid för mer information hur allt ska gå till ska jag få nästa vecka och starta med behandlingen redan v.7
Ni som har själva gått igenom detta, eller har vänner, familj som har gått igenom strålbehandlingen och cytostatika vad har dem haft för biverkningar och hur har har dem känt sig.
Har det funkat för dem. Blev dem friska eller?
Jag vet att det är olika från person till person men som sagt jag är rädd och behöver skriva av mig.
Jag har en underbar man och familj som stöttar mig men även om jag ska gå igenom allt detta och kommer att ha det kämpigt ett tid framöver så tänker jag mer på dem än på mig själv.
Hur kommer de att ta detta?! Blir bara ännu mer ledsen när jag tänker på alla dem då jag vet att de kommer att lida tillsammans med mig.
Väldigt ledsen för din skull!! Cancer är verkligen något som borde försvinna från gott så att ingen, varken drabbade eller dess nära och kära ska behöva känna av det.
Min syster strålades och gick på olika cellgiftsbehandlingar fram och tillbaka i nästan 6 år.
Det är jättesvårt att säga hur du kommer må iochmed att det är olika från person till person och det också är olika behandlingar, olika starka osv.
Min syster tex tappade inte alltid håret vid alla behandlingar, men mådde ofta illa av de flesta... Men hur eller hur så är det ju starka gifter rent av som du kommer få och din kropp kommer reagera på jobbiga sätt, tyvärr...
Och som familjemedlem till cancerpatient så kan jag lova dig att din familj kommer finnas hos dig vare sig du vill eller inte. Det är skrämmande och läskigt att stå bredvid men man vill för allt i världen dela detta med sin kära, hjälpa till att axla dem tunga känslor som en cancersjuk får/har. Var tillsammans mycket och berätta precis vad du känner, det är sådant som hjälper mycket!
Hoppas, hoppas verkligen att allt kommer hå bra för dig!!!
Hej alla,
Jag vill bara skriva av mig hur jag känner mig. Eller egentligen, jag vet inte hur jag känner mig och hur jag mår.
För att göra min historia kort så är det så här: Blev opererad första gången 2011 pga en hjärntumör som visade sig vara en grad II. Har gått sedan op. på MR kontroller och allt va ok tills sista MR röntgen som va då i November 2014.
Det visade sig att den va tillbaka och man har då bestämt för ännu en op. som va nu i början av Januari 2015.
Patologerna har kollat på det uttagna tumören och det visade sig att tumören har gått över till grad III istället.
Min kirurg har meddelat mig detta och jag vet inte hur jag ska känna mig. Ledsen, rädd, trött rädd igen.
Han har förklarat också att Onkologerna har bedömt att jag ska strålbehandlas och få cytostatika.
Tid för mer information hur allt ska gå till ska jag få nästa vecka och starta med behandlingen redan v.7
Ni som har själva gått igenom detta, eller har vänner, familj som har gått igenom strålbehandlingen och cytostatika vad har dem haft för biverkningar och hur har har dem känt sig.
Har det funkat för dem. Blev dem friska eller?
Jag vet att det är olika från person till person men som sagt jag är rädd och behöver skriva av mig.
Jag har en underbar man och familj som stöttar mig men även om jag ska gå igenom allt detta och kommer att ha det kämpigt ett tid framöver så tänker jag mer på dem än på mig själv.
Hur kommer de att ta detta?! Blir bara ännu mer ledsen när jag tänker på alla dem då jag vet att de kommer att lida tillsammans med mig.
<3>
Väldigt ledsen för din skull!! Cancer är verkligen något som borde försvinna från gott så att ingen, varken drabbade eller dess nära och kära ska behöva känna av det.
Min syster strålades och gick på olika cellgiftsbehandlingar fram och tillbaka i nästan 6 år.
Det är jättesvårt att säga hur du kommer må iochmed att det är olika från person till person och det också är olika behandlingar, olika starka osv.
Min syster tex tappade inte alltid håret vid alla behandlingar, men mådde ofta illa av de flesta... Men hur eller hur så är det ju starka gifter rent av som du kommer få och din kropp kommer reagera på jobbiga sätt, tyvärr...
Och som familjemedlem till cancerpatient så kan jag lova dig att din familj kommer finnas hos dig vare sig du vill eller inte. Det är skrämmande och läskigt att stå bredvid men man vill för allt i världen dela detta med sin kära, hjälpa till att axla dem tunga känslor som en cancersjuk får/har. Var tillsammans mycket och berätta precis vad du känner, det är sådant som hjälper mycket!
Hoppas, hoppas verkligen att allt kommer hå bra för dig!!!
Styrkekramar!