Allt färre får magsäckscancer

I Sverige har förekomsten av magsäckscancer minskat väldigt mycket sedan mitten av 70-talet. Då var det den näst vanligaste cancerformen, men idag utgör den bara 1-2% av all cancer. Varje år insjuknar ca 800 personer i Sverige med cancer i magsäcken, av dessa är några fler män än kvinnor. Minskningen av antalet fall antas bero på att vi har ändrade matvanor, hanterar maten bättre och att vi behandlar personer som diagnosticeras med magsårsbakterien helicobacter pylori.

En av de största riskfaktorerna för att utveckla magsäckscancer är just en infektion med magsårsbakterien helicobacter pylori. Rökning och lågt intag av frukt och grönsaker ökar också risken för att drabbas. Risken ökar även med åldern. Ibland kan magsäckscancer vara ärftlig, men det är ovanligt.

Sjukdomen ger ofta symptom sent och kan därför vara svår att upptäcka i ett tidigt stadium. Symptom kan tex vara smärta i övre delen av magen, uppkörd och orolig mage, ofrivillig viktnedgång,  motvilja mot viss mat, svårt att svälja, kräkningar, blödningar och blodbrist vilket kan leda till trötthet.

För att upptäcka och utreda magsäckscancer görs flera undersökningar

 

Gastroskopi

Vid gastroskopi för man via munnen, svalget och matstrupen ner en mjuk slang i magsäcken. Ytterst på slangen sitter en liten kamera. På det sättet kan man titta hur det ser ut på insidan av matstrupen, magsäcken och även tolvfingertarmen. Upptäcker man några förändringar i magsäcken, matstrupe eller tolvfingertarm, kan man ta små vävnadsprover som sedan undersöks i mikroskop. Då kan man se om det är cancer eller någon godartad förändring.

Under gastroskopin är man oftast vaken, men kan få lugnande medicin om man tycker att undersökningen är obehaglig.

 

Datortomografi

Datortomografi (skiktröntgen) görs i första hand inte för att hitta magsäckscancer. På en sådan undersökning är det ofta svårt att bedöma magsäcken. Ibland kan man se att magsäcken är förtjockad, men ibland ser man cancern i magsäcken endast vid gastroskopin. Röntgen görs för att utreda om cancern har spridit sig utanför magsäcken och till andra organ i kroppen. Detta avgör hur fortsatt behandling kommer att se ut.

 

Laproskopi

I enstaka fall kan det vara svårt att med enbart skiktröntgen avgöra om cancern spridit sig utanför magsäcken eller inte. Eftersom det är viktigt att veta inför val av kommande behandling, kan man då behöva göra en laparoskopi. Det är en titthålsoperation, där en liten kamera förs in i bukhålan genom ett litet hål i bukväggen. På så sätt kan man titta runt i bukhålan och se om det finns cancer där eller inte. Om man ser misstänkta förändringar i bukhålan kan man ta vävnadsprov som undersöks i mikroskop. Under en laparoskopi är man sövd.

Behandling

Utredningen som beskrivits ovan kommer att visa hur avancerad cancersjukdomen är.

För att bota magsäckscancer behöver man operera bort tumören. Sjukdomen kan bara botas om den inte spridit sig till andra organ i kroppen. Om det är en mycket liten tumör som endast finns i magsäcken kan den ofta opereras bort direkt. I de flesta fall är tumören större och då rekommenderas cellgiftsbehandling före och efter operationen för att minska risken för att sjukdomen kommer tillbaka i framtiden.

 

Om magsäckscancern har spridit sig

Om sjukdomen spridit sig till andra organ går den inte längre att bota. Inriktningen på behandlingen blir att lindra symptom och om möjligt förlänga livet. Cytostatikabehandling är den vanligaste behandlingen. Hos en liten andel av patienter med magsäckscancer finns det genetiska förändringar i cancercellerna, vilket gör att behandling med immunterapi eller en antikropp som heter traztuzumab kan vara aktuell.

Ibland kan en avancerad magsäckscancer blöda mycket under lång tid. Då kan strålbehandling användas för att försöka stoppa blödningen.