Vilka symtom ger en hjärntumör?
En tumör i hjärnan kan ge olika symtom beroende på var den sitter. De vanligaste symtomen vid hjärntumör är epileptiska anfall, problem med syn, hörsel, tal, känsel eller förmåga att röra sig. Även minnesförlust eller personlighetsförändringar kan förekomma. Huvudvärk är vanligt vid hjärntumör, men det är ovanligt att huvudvärk beror på hjärntumör eller att huvudvärk är det enda symtomet. Dessa symtom kan förekomma oavsett om tumören är godartad/benign (dvs inte cancer) eller elakartad/malign(dvs cancer).
Alla hjärntumörer är inte cancer
Hjärntumörer är en hel grupp av sjukdomar. Alla består av en växande knöl av celler som sitter i hjärnan, en tumör. De har olika prognos beroende på vilka celler de har startat i, var i hjärnan de sitter och om de är god- eller elakartade. Endast elakartade tumörer kallas för cancer. Hjärnans nervceller kallas neuroner. Hos vuxna delar sig inte dessa celler längre. Tumörer uppstår främst i celler som delar sig ofta och därför är det ovanligt att vuxna får tumörer i nervcellerna.
Hos vuxna startar hjärntumörer nästan alltid i celler som på olika sätt hjälper och skyddar nervcellerna, eftersom dessa celler fortfarande delar sig. Till dessa celler hör stödjecellerna, som också kallas gliacellerna. Även i de skyddande hjärnhinnorna, meningerna, finns celler som nybildas. Varje år får drygt 1 300 svenskar diagnosen hjärntumör och ungefär hälften är över 60 år.
Gliom
Den vanligaste typen av elakartad hjärntumör börjar i gliacellerna. Dessa tumörer kallas med ett samlingsnamn gliom. Det finns flera olika slags gliaceller och en mer exakt diagnos kan ställas efter undersökning av tumörceller i mikroskop.
Astrocytom och oligodendrogliom är olika typer av gliom som man tror utgår från olika slags stödjeceller. De kallas också för astrocytära och oligodendrogliala hjärntumörer. Dessa är vanligen elakartade, vilket betyder att de växer in i annan hjärnvävnad, ungefär som trädrötter växer ner i jorden. Det gör dem svåra att operera bort. Gliom graderas på en skala mellan ett och fyra, som ibland skrivs med romerska siffror I-IV. De tumörer som graderas som en etta eller tvåa kan stå i princip stilla under lång tid medan en fyra är mest allvarlig och snabbväxande. De fyrgradiga gliomen är vanligast och också allvarligast. Prognosen för högmaligna eller höggradiga gliom, alltså av graden tre eller fyra, är dålig när man tittar på ett genomsnitt för alla patienter med denna sjukdom.
Hur sjukdomen utvecklas för en enskild patient beror på hur effektivt behandlingen fungerar i det enskilda fallet och det går inte att förutse.
Meningeom är ofta godartade
Den vanligaste typen av godartad hjärntumör börjar växa i hjärnhinnorna, meningerna, som skyddar hjärnan. Dessa tumörer kallas meningeom. Det är oftast godartade tumörer (alltså inte cancer), som växer långsamt i klot- eller äggform, utan att sprida sig in i annan vävnad. Tumörerna kan dock bli ganska stora och trycka mot omkringliggande hjärnvävnad, vilket kan ge olika besvär beroende på var tumören sitter. Till exempel kan man få problem med synen om tumören trycker mot synnerven eller problem med talet om tumören växer i områden som är viktiga för språkförmågan.
Prognosen är vanligen god. Meningeom förekommer främst hos personer som är äldre än 50 år och är vanligare bland kvinnor än bland män.
Operation är förstahandsvalet vid behandling
Helst vill man operera bort en hjärntumör, oavsett om den är god- eller elakartad.
Inför operationen tar man reda på exakt hur tumören är placerad. För det kan man använda datortomografi, magnetkamera och positronemissionstomografi (PET), som ger en bra bild av hur stor tumören är och hur den sitter. Om tumören är placerad så att kirurgen inte riktigt kommer åt kan operationen vara svår att genomföra. Då blir hela eller delar av tumören kvar. Vid gliom kan det också vara svårt att se var gränsen mellan tumör och frisk vävnad går. Ibland växer tumören på ett sånt sätt att en operation inte går att genomföra utan att de friska delarna av hjärnan får för stora skador. Då kan man behöva avstå från operation helt, eller göra en biopsi där man tar ett prov från tumören för att se vilken sort det är.
I många fall (tex vid meningeom) så är operation den enda behandlingen som ges och som då också kan bota sjukdomen. Vid andra sorters hjärntumör går det inte att operera bort alla tumörceller och då kan man ibland ge strålbehandling och cytostatika för att bekämpa kvarvarande tumördelar. Man ger också ofta behandlingar för att dämpa de symtom som tumören ger, som läkemedel mot epilepsi och mot svullnad av hjärnan.
Andra former av hjärntumörer
Hos vuxna är ungefär hälften av hjärntumörerna som hittas gliom och ungefär en tredjedel är meningeom.
Ytterligare en form av tumör i hjärnan är hypofystumör, som utgör ungefär 10 procent av fallen. Hypofystumörer växer ofta långsamt och ger sällan metastaser. Men eftersom hypofysen styr kroppens hormonsystem kan produktionen av något hormon ibland bli onormalt hög. Om man till exempel producerar väldigt mycket tillväxthormon kan någon kroppsdel, som händer eller fötter, börja växa väldigt mycket. Det förekommer också hypofystumörer som inte producerar hormoner, då kan hormonproduktionen istället bli onormalt låg när tumören trycker på omgivningen.
Utöver dessa sjukdomar finns flera andra sorters hjärntumörer som är mindre vanliga, men som tillsammans utgör ungefär en tredjedel av hjärntumörerna.
Hjärntumör hos barn
När barn får hjärntumör skiljer sig mönstret från vuxnas sjukdom. När barn får astrocytom är det oftare än hos vuxna låggradiga tumörer, med bättre chans till bot.
En annan form av hjärntumör, medulloblastom, är det nästan bara barn som drabbas av.
Medulloblastom uppstår i lillhjärnan. Medulloblastom börjar växa i nervceller som hos barn fortfarande delar sig. Andra former av hjärntumör som drabbar barn är hjärnstamsgliom och ependynom, som uppstår i ependymcellerna i hjärnans hålrum, ventriklarna.
Att behandla hjärntumör hos barn är en särskild utmaning eftersom det är en extra svår balans att väga nyttan av behandlingen mot skadan den kan orsaka på den unga hjärnan. Helst vill man operera. Vilken behandling man ger efter operationen varierar. Barn under tre år får inte strålning, utan endast cellgifter. Till äldre barn kan man ge både cellgifter och strålning. Rent generellt beror valet av behandling på vilken tumörform det är, var den sitter och hur mycket man har lyckats operera bort. Även prognosen varierar. Tumörer på hjärnstammen är mycket svårbehandlade men prognosen för låggradiga astrocytom är god. Sammantaget är behandlingen för ungefär sju av tio barn med hjärntumör framgångsrik.
Annan cancer kan ge metastaser i hjärnan
Alla tumörer som nämns ovan börjar sin tillväxt i hjärnan. Med ett annat ord kallas de primärtumörer. Men en tumör i hjärnan kan också vara en sekundärtumör, alltså en dottertumör eller en metastas, som kommer från cancer någon annanstans i kroppen. Symtomen från en metastas i hjärnan är samma som vid en primärtumör i hjärnan.
Oftast kommer en metastas i hjärnan från en primärtumör i lungan, bröstet eller huden. Behandlingen av hjärnmetastaser beror på hur sjukdomen ser ut i övrigt men kan innebära operation, strålbehandling eller medicinsk behandling.
En elakartad primärtumör i hjärnan sätter nästan aldrig metastaser utan den sprider sig genom att växa i hjärnan.
