Blodkropparnas funktioner
Vi människor har 3 olika sorters blodkroppar, det vill säga celler som finns i blodet och som har olika funktioner i kroppen. De röda blodkropparna transporterar syre från lungorna ut till kroppens alla vävnader. Det är också de som ger blodet sin röda färg. De vita blodkropparna hjälper oss att bekämpa olika främmande saker i kroppen, tex virus och bakterier men även cancerceller och ingår i det vi kallar immunförsvaret. De vita blodkropparna kan delas in i flera olika sorters celler med olika funktioner i immunförsvaret, men det går vi inte närmare in på här. Och så har vi blodplättar som är en del i det som kallas koagulationssystemet, det system som hjälper oss att stilla blödningar i kroppen.
Kroppens blodkroppsfabrik
Alla olika blodkroppar produceras i benmärgen. Benmärgen finns inuti skelettet. Man kan säga att benmärgen är en fabrik som producerar våra blodkroppar. I benmärgen finns stamceller, omogna celler som kan dela sig, mogna och ge upphov till alla de olika typer av blodkroppar som cirkulerar i blodbanan. Man säger att stamcellerna är pluripotenta, vilket betyder att de kan utvecklas till flera olika celler. Samma stamcell i benmärgen kan bli både blodplättar, vita eller röda blodkroppar.
När man får cancer i de vita blodkropparna, tex lymfom, uppstår skador på cellerna vilket påverkar celldelningen från stamcell till blodkropp. Istället för friska blodkroppar utvecklas sjuka blodkroppar som inte fungerar normalt.
Olika typer av stamcellstransplantation
Vid en autolog stamcellstransplantation tas stamceller från patienten själv. Syftet med transplantationen är att kunna ge väldigt höga doser cellgifter mot cancersjukdomen. Dessa doser slår ut benmärgen och utan en stamcellstransplantation skulle benmärgen inte kunna återhämta sig och börja bilda blodkroppar igen. Förhoppningen är att alla cancerceller i kroppen slagits ut, att de blodkroppar som bildas på nytt är friska och att sjukdomen på så sätt botats. Vid en autolog stamcellstransplantation behåller man sitt eget immunförsvar.
Om man istället tar stamceller från en annan person kallas det för allogen stamcellstransplantation. Då byter man immunförsvar, eftersom man får en annan persons stamceller. Det nya immunförsvaret kan lättare angripa cancerceller som finns i kroppen och på så sätt bekämpa sjukdomen. Det finns dock en risk att det nya immunförsvaret även angriper den friska vävnaden i kroppen eftersom det uppfattar den ”nya” kroppen som främmande. Det kallas för graft versus host, GVH, och kan ge symptom från många olika organ. För att minska risken för GVH får personer som genomgått allogen stamcellstransplantation äta immundämpande läkemedel. Tidigare togs stamceller inför transplantation alltid direkt från benmärgen, men idag tar man ofta stamcellerna från blodet istället.
