Back to top
Hem / Om cancer / Sjukdomar / Leukemi

Leukemi

Vid leukemi är det celler i blodet som utvecklar cancer. Det finns flera olika slags leukemi och de behandlas på olika sätt och har olika prognos. Under de senaste decennierna har sjukvården blivit mycket bättre på att behandla leukemi.

Celler i blodet, blodkroppar, hör till de celler som har kortare livslängd och därför måste nybildas hela tiden. Det sker inuti vårt skelett, i den röda benmärgen, som finns i ryggkotor, bäckenben och de långa benen i armar och lår.

 

Varje dag tillverkas 300 miljarder blodkroppar av stamceller i den röda benmärgen. Ibland blir det fel vid denna produktion. En stamcell börjar tillverka cancerceller i stället för friska blodkroppar. Dessa små blodtumörer flyter sedan runt i blodkärlen och tar plats så att tillräckligt med friska blodkroppar inte får rum.

Olika sorters blodkroppar

Det finns tre slags blodkroppar:

 

Blodplättar, som också kallas trombocyter, gör så att blodet kan stelna och täppa till sår. Det kallas för att blodet levrar sig eller koagulerar. När man har för få blodplättar kan man få mycket blåmärken eftersom små blodkärl som går sönder under huden när man slår sig har svårare att läka. Man kan också ha lättare att få näsblod.

 

Röda blodkroppar hjälper kroppen att frakta syre från lungorna till andra delar av
kroppen. När man har för få röda blodkroppar blir man trött, blek och lätt andfådd eftersom till exempel musklerna har svårt att få tillräckligt med syre
för att jobba. Detta kallas för blodbrist eller anemi.

  

Vita blodkroppar ingår i vårt immunförsvar som jobbar för att hålla oss friska. Vita
blodkroppar reagerar på ovälkomna partiklar i blodet och dödar virus och bakterier. Om man har för få vita blodkroppar får man lätt olika infektioneroch sjukdomar.

 

Det är nästan alltid de vita blodkropparna som utvecklas till cancerceller. Men vid leukemi får man brist på även blodplättar och röda blodkroppar, eftersom de sjuka cellerna, blodtumörerna, tränger undan de friska. Man kan därför få problem med allt som nämnts ovan. Man kan också ha svullnad i någon lymfkörtel.

Prover från blod, benmärg och ryggmärgsvätska

Om man misstänker att någon har leukemi tar man ett blodprov som undersöks i mikroskop. Om det råder obalans i förekomsten av olika blodkroppar stärks misstanken om att det rör sig om leukemi. För att ställa en säker diagnos behöver man gå vidare med ett benmärgsprov. Ett sådant tas med lokalbedövning från benet på höften Man kan också vilja ta ett prov från ryggmärgsvätskan, en så kallad lumbalpunktion.

 

Dessa provtagningar visar säkert om någon har leukemi och också vilken slags leukemi det rör sig om. Man kan behöva ta dessa prover även senare i behandlingen för att veta att läkemedlen har haft effekt.

Stor skillnad på akut och kronisk leukemi

Det finns olika slags stamceller i blodet. De myeloiska blir till röda blodkroppar, blodplättar och vissa typer av vita blodkroppar. De lymfatiska blir till en särskild sorts vita blodkroppar som kallas lymfocyter, som bland annat ska jaga bakterier och virus.
Lymfocyterna finns både i blodbanan och i lymfkörtlarna.

Utifrån detta delar man in leukemi i två grupper: myeloisk eller lymfatisk, beroende på vilken slags stamcell som har utvecklats till tumörceller. Leukemi kan också vara akut eller kronisk. Vid akut leukemi blir man snabbt sjuk och det krävs behandling snabbt för att inte dö av sjukdomen. Kronisk leukemi kommer långsammare och behöver inte alltid behandlas, utan behovet av behandling styrs av vilka symptom
sjukdomen ger.

 

Om sjukdomen är akut eller kronisk på i vilket stadium cellerna blir sjuka. Om blodkropparna blir sjuka redan när de är mycket unga, då talar man om akut leukemi. Om de däremot blir sjuka när de är äldre, då talar man om kronisk leukemi.

Fyra huvudgrupper av leukemi

Det finns många olika typer av leukemi. Nedan listas fyra huvudgrupper av sjukdomen, men det finns fler utöver dessa.

 

Akut lymfatisk leukemi

Akut lymfatisk leukemi, ALL, är den vanligaste formen hos barn och kallas ibland barnleukemi. Men även vuxna kan få sjukdomen, som varje år drabbar ungefär 100 personer i Sverige.

 

Sjukvården har gjort stora framsteg när det gäller behandlingen av
ALL, och i dag botas över åtta av tio barn. Prognosen är något sämre för vuxna
med samma diagnos. Sjukdomen behandlas med höga doser av cellgifter under lång
tid, upp till två och ett halvt år.

 

För att ge läkemedlen och kunna ta prover opererar man ofta in en liten dosa under huden. I dosan finns en slang som sitter i ett blodkärl. Det kallas för en central venkateter, CVK. Ett annat namn är port-a-cath. Genom dosan kan man ge läkemedel, näring och ta prover utan att behöva sticka i armar eller händer varje gång. Dosan kan sitta under huden i flera år. När behandlingen är klar tar man bort den.

 

Läkemedlen kan ge besvärliga biverkningar, som illamående, håravfall och smärtsamma sår i munnen. Det finns läkemedel mot illamående. Behandlingen kan skada fertiliteten, möjligheten att få egna barn.

 

Akut myeloisk leukemi

Akut myeloisk leukemi, AML, är en sjukdom som drabbar mellan 325 och 350 svenskarper år. AML är vanligare hos personer över 40 år, men förekommer också hos barn och unga vuxna. Även här har sjukvården gjort stora framsteg. Chansen till bot
är större hos yngre personer än hos äldre.

 

Behandlingen är lik den som ges vid ALL och går ut på att man ger flera långa kurer med cellgifter via en inopererad venkateter. Biverkningarna är desamma som vid ALL.

 

Kronisk lymfatisk leukemi

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL, är en sjukdom som 300 svenskar per år får. Medelåldern hos patienterna är 70 år och endast en tiondel är under 50 år.

 

Det är en sjukdom som utvecklas långsamt och som i början inte ger så tydliga symtom, så många får reda på sin sjukdom efter att ha lämnat blodprov i samband med en hälsokontroll eller undersökning för någon annan sjukdom.

 

Sjukdomen är obotlig, men prognosen är ändå mycket god eftersom den utvecklas så långsamt och det finns bra behandling. Det vanligaste är att personer med KLL lever i många år med sin sjukdom.

 

Kronisk myeloisk leukemi

Kronisk myeloisk leukemi, KML är en sjukdom som drabbar mellan 80 och 100 svenskar per år. Hälften av dem som insjuknar är över 60 år, men sjukdomen förekommer i alla åldrar och även barn kan i ovanliga fall få den.

 

Vanligen har man inte så mycket besvär av sin sjukdom när den upptäcks. Men om man lämnar den obehandlad kan den gå över i en fas då den mer liknar akut leukemi, som du kan läsa mer om ovan. Denna mer allvarliga fas kallas blastfas eller blastkris och målet med behandlingen är att förhindra en övergång till denna mer allvarliga
sjukdomsfas.

 

En typ av läkemedel som heter tyrosinkinashämmare har visat sig vara effektiv mot KML. Det är ett läkemedel som inte är ett cellgift men som
ändå slår ut de cancerceller som bildas vid KML. Alla som har sjukdomen har en genetisk förändring i arvsmassan i vissa blodstamceller, i den så kallade Philadelphiakromosomen. Det är viktigt att påpeka att den här förändringen inte är medfödd utan har uppstått under livets gång. Det betyder att denna genetiska förändring inte är ärftlig.

En del får stamcellstransplantation

Det förekommer att leukemi behandlas med strålning, men läkemedel är den viktigaste behandlingen.

När man ger höga doser av cellgifter skadar man också friska celler, till exempel sådana som är viktiga för immunförsvaret. Därför har de som tar cellgifter ett sämre skydd mot infektioner. Som anhörig kan man hjälpa till genom att tvätta sina händer noga och försöka hålla sig undan om man har förkylning eller andra infektioner.

 

Om någon behöver ta en extra hög dos av cellgifter kan man skydda den personen genom att samtidigt göra en stamcellstransplantation, som också kallas benmärgstransplantation. Då injicerar man stamceller som sedan börjar tillverka friska blodkroppar, så att den sjuka får en extra dos av celler som kan hjälpa immunförsvaret. Man kan få stamceller från någon annan (allogen transplantation) eller använda sina egna (autolog transplantation).

 

Stamcellerna hämtas ur blodet eller ur skelettbenet på höftkammen. En hög dos av cellgifter är dock alltid en risk, så det ger man bara ibland. Därför är det bara ibland
man behöver ge det extra skyddet med stamcellstransplantation.

 

Man vet inte vad leukemi beror på.

Blodcancer är ett samlande ord för all cancer som uppträder i blodsystemet. Myelom och Hodgins lymfom är andra former av blodcancer, som inte ska förväxlas med leukemi. 

 

Text: Annika Lund

Granskning: Katrin Bartfai Jansson, specialistläkare

2015-03-21