Back to top
Hem / Om cancer / Sjukdomar / Hjärntumörer

Hjärntumörer

En hjärntumör utvecklar sig olika beroende på vilka slags celler den har startat i, var i hjärnan den sitter och hur elakartad den är. Det går att bli helt frisk från vissa hjärntumörer.


En tumör i hjärnan kan ge olika symtom beroende på var den sitter. Ett vanligt symtom är huvudvärk, men det är ovanligt att huvudvärk beror på hjärntumör. Andra symtom är epileptiska anfall, illamående eller kräkningar samt problem med syn, hörsel, tal, känsel eller förmåga att röra sig. Även minnesförlust eller personlighetsförändringar kan förekomma. Dessa symtom kan förekomma oavsett om tumören är godartad (benign) eller elakartad (malign).

Alla hjärntumörer är inte cancer

Hjärntumörer är en hel grupp av sjukdomar. Alla består av en växande knöl av celler som sitter i hjärnan, en tumör. De har olika prognos beroende på vilka celler de har startat i, var i hjärnan de sitter och om de är god- eller elakartade. Endast elakartade tumörer kallas för cancer. Hjärnans nervceller kallas neuroner. Hos vuxna delar sig inte dessa celler längre. Tumörer uppstår främst i celler som delar sig ofta och därför är det ovanligt att vuxna får tumörer i nervcellerna.

 

Hos vuxna startar hjärntumörer nästan alltid i celler som på olika sätt hjälper och skyddar nervcellerna, eftersom dessa celler fortfarande delar sig. Till dessa celler hör stödjecellerna, som också kallas gliacellerna. Även i de skyddande hjärnhinnorna, meningerna, finns celler som nybildas. Varje år får drygt 1 300 svenskar diagnosen hjärntumör och ungefär hälften är över 60 år.

Gliom är den vanligaste typen av hjärntumör

Den vanligaste typen av hjärntumör börjar i gliacellerna. Dessa tumörer kallas med ett samlingsnamn gliom. Det finns flera olika slags gliaceller och en mer exakt diagnos kan ställas efter undersökning av tumörceller i mikroskop.

 

Astrocytom och oligodendrogliom är olika typer av gliom som man tror utgår från olika slags stödjeceller. De kallas också för astrocytära och oligodendrogliala hjärntumörer. Vanligen är elakartade, vilket betyder att de växer in i annan hjärnvävnad, som trädrötter. Det gör dem svåra att operera bort. Gliom graderas på en skala mellan ett och fyra, som ofta skrivs I och IV. De tumörer som graderas som en etta eller tvåa kan stå i princip stilla under lång tid medan en fyra är mest allvarlig och snabbväxande. De fyrgradiga gliomen är vanligast och de kallas också glioblastom. Prognosen för högmaligna eller höggradiga gliom, alltså av graden tre eller fyra, är dålig när man tittar på ett genomsnitt för alla patienter med denna sjukdom.

 

Hur sjukdomen utvecklas för en enskild patient beror på hur effektivt behandlingen fungerar i det enskilda fallet och det går inte att förutse. Om behandlingen fungerar bra kan aktiviteten i ett höggradigt gliom sjunka så att det i stället klassas som ett- eller tvågradigt. Efter en tid kan dock aktiviteten öka igen. Hur sjukdomen utvecklas är individuellt och det går inte att förutsäga förloppet för en enskild person.

 

Meningiom är ofta godartade

Den näst vanligaste typen av hjärntumör börjar växa i hjärnhinnorna, meningerna, som skyddar hjärnan. Dessa tumörer kallas meningiom. Det är ofta godartade tumörer, som växer långsamt i klot- eller äggform, utan att sprida sig in i annan vävnad. Tumörerna kan dock bli ganska stora och trycka mot omkringliggande hjärnvävnad, vilket kan ge olika besvär beroende på var tumören sitter. Till exempel kan man få problem med synen om tumören trycker mot synnerven eller problem med talet om tumören växer i områden som är viktiga för språkförmågan.

 

Prognosen är vanligen god. Meningiom förekommer främst hos personer som är äldre än 50 år och det är vanligare bland kvinnor än bland män.

 

Operation är förstahandsvalet vid behandling

Helst vill man operera bort en hjärntumör, oavsett om den är god- eller elakartad.

 

Inför operationen tar man reda på exakt hur tumören är placerad. För det kan man använda datortomografi, magnetkamera och positionsemissionstomografi (PET), som ger en bra bild av hur stor tumören är och hur den sitter. Om tumören är placerad så att kirurgen inte riktigt kommer åt kan operationen vara svår att genomföra. Då blir hela eller delar av tumören kvar. Vid gliom kan det också vara svårt att se var gränsen mellan tumör och frisk vävnad går att se.

 

Vanligen ger man strålbehandling och cellgifter för att bekämpa kvarvarande tumördelar. Man ger också ofta behandlingar för att dämpa de symtom som tumören ger, som läkemedel mot epilepsi och mot svullnad av hjärnan.

 

Hjärntumör hos barn

När barn får hjärntumör skiljer sig mönstret från vuxnas sjukdom. När barn får astrocytom är det oftare än hos vuxna låggradiga tumörer, med bättre chans till bot.

Nästan uteslutande barn får medulloblastom, som uppstår i lillhjärnan. Medulloblastom börjar växa i nervceller som hos barn fortfarande delar sig. Andra former av hjärntumör som drabbar barn är hjärnstamsgliom och ependynom, som uppstår i ependymcellerna i hjärnans hålrum, ventriklarna.

 

Att behandla hjärntumör hos barn är en särskild utmaning eftersom det är en extra svår balans att väga nyttan av behandlingenmot skadan den kan orsaka på den unga hjärnan. Helst vill man operera. Vilken behandling man ger efter operationen varierar. Barn under tre år får inte strålning, utan endast cellgifter. Till äldre barn kan man ge både cellgifter och strålning. Rent generellt beror valet av behandlingen på vilken tumörform det är, var den sitter och hur mycket man har lyckats operera bort. Även
prognosen varierar. Tumörer på hjärnstammen är mycket svårbehandlade men prognosen för låggradiga astrocytom är god. Sammantaget är behandlingen för ungefär sju av tio barn med hjärntumör framgångsrik.

 

 

Andra former av hjärntumör

Gliom utgör ungefär 45 procent av hjärntumörerna hos svenska patienter och ungefär 15 procent av fallen är meningiom.

 

Ytterligare en form av tumör i hjärnan är hypofystumör, som utgör ungefär 10 procent av fallen. Hypofystumörer är ofta långsamt växande och ger sällan ger metastaser. Men eftersom hypofysen styr kroppens hormonsystem kan dessa funktioner börja svikta, så att produktionen avnågot hormon blir onormalt hög. Om man till exempel producerar väldigt mycket tillväxthormon kan någon kroppsdel, som händer eller fötter, börja växa väldigt mycket.

 

Utöver dessa sjukdomar finns flera andra sorter som är mindre vanliga, men som tillsammans utgör ungefär en tredjedel av hjärntumörerna.

 

Annan cancer kan ge metastaser i hjärnan

Alla tumörersom nämns ovan har börjat växa i hjärnan. Det kallas med ett annat ord primärtumör. Men en tumör i hjärnan kan också vara en sekundärtumör, alltså en dottertumör eller en metastas, som kommer från cancersjukdom någon annanstans i kroppen.

 

Vanligen kommer en metastas i hjärnan från en primärtumör i lungan, bröstet eller huden, men de kan komma även från annan cancersjukdom. Behandlingen av hjärnmetastaser beror på patientens övriga sjukdomsbild. En elakartad primärtumör i hjärnan sätter sällan metastaser utan den sprider sig genom att växa in i omkringliggande vävnad.

 

 

Text: Annika Lund

Granskad av: Katrin Bartfai Jansson, specialistläkare

2015-03-23