Back to top
Hem / Om cancer / Ordlista

Ordlista

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö
_____________________________________________

A

Adjuvant

 

Anhörig: Socialstyrelsen definierar anhörig som en person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna.

 

Antibiotika: Mediciner mot bakterieinfektioner

 

Antiemetika: Mediciner mot illamående

 

Antikroppar: Antikroppar är en del av vårt immunförsvar. En antikropp har bildats av en vit blodkropp för att hitta ett speciellt ämne på en cell eller bakterie och fastna där. Vid till exempel bröstcancer och lymfom kan antikroppar användas som cancerbehandling. 

 

Arvsmassa: Informationen i våra celler om hur cellen ska se ut och fungera. Arvsmassan består av DNA som sitter ihop i kromosomer. En gen är den del DNA som motsvarar ett protein. 

 

B

Benign: Godartad. Det som är benignt är inte cancer.

 

Benmärg

 

Biopsi: Att ta ut en liten del av en cancertumör med en nål, eller skära ut en liten bit, för att undersöka i mikroskop.

 

Biverkningar: Oönskadeeffekter av en behandling

 

Blaster: Omogna vita blodkroppar. Blasterna finns normalt i benmärgen och när de mognat till vita blodkroppar åker de ut i blodet. Vid leukemi bildas det för mycket blaster och de kommer ut i blodet utan att mogna.

 

C

Cellgift: Samma sak som cytostatika.

 

Cervix (cervix uteri): Livmoderhals, den nedersta delen av livmodern.

 

CNS = centrala nervsystemet: Hjärnan och ryggmärgen ingår i det centrala nervsystemet. Samlingsnamnet på alla andra nerver är ”perifera nervsystemet”.

 

Colon (kolon): Tjocktarm

 

Coloncancer

 

Cristabiopsi, cristapunktion (benmärgsprov, benmärgsbiopsi): Ett vävnadsprov där läkaren tar en tunn kolv av bäckenbenet. På så sätt får man ut benmärg som kan undersökas för att leta efter sjukdom.

 

CT = computer tomography (DT = datortomografi): En typ av röntgenundersökning som också kallas skiktöntgen. CT är en vanlig undersökning för att leta efter cancer eller för att kontrollera hur en cancerbehandling verkar. Röntgenbilderna visar kroppen i tunna tvärsnitt. Den som ska göra en skiktröntgen över magen behöver ofta dricka kontrastvätska före, för att tarmarna ska synas bra. Man brukar också få en injektion med kontrastmedel i blodet så att de olika organen i kroppen syns tydligt på bilderna.

 

Cytostatika: Medicin mot cancer. Kallas också för cellgift. Det finns många olika cytostatika. Det kan ges direkt i blodet eller i tablettform.

 

Cytologi: Cellprov

 

D

Diagnos: Diagnos är namnet på en sjukdom.

 

DNA: Dioxyribonuleinsyra. DNA är en dubbelsträngad spiral av kvävebaspar, som bygger upp vår arvsmassa.

 

DT: se CT

 

E

Esofagus: Matstrupen

 

Existentiell: Som handlar om grunden för människans tillvaro (existens) på jorden.

F

Fysioterapeut: Kallas även sjukgymnast.

G

Gen: Den del DNA som motsvarar ett protein. 

 

Gynekologisk cellprovstagning

H

Hb: Förkortning för hemoglobin. Det är hemoglobinet i de röda blodkropparna som bär med sig syre från lungan till kroppens celler. När man säger ”blodvärde” menar man ofta hb-värdet.

 

Hematolog: En läkare som har blodsjukdomar som specialitet.

 

HER-2: En receptor som styr tillväxt. HER-2-positiv säger man om bröstcancer som har alldeles för mycket HER-2 receptorer. Det finns särskild antikroppsbehandling mot denna typ av bröstcancer.

 

Hospice: På ett hospice får man vård i livets slutskede. 

 

HPV: Humant papillomvirus

 

I

In situ: Betyder "på plats" och innebär att cellerna fortfarande växer på ett och samma ställe, det vill säga inte kan tränga in i organen runt omkring.

Invasiv: Växer in i vävnad runtomkring. Invasiv cancer kan sprida sig.

J

K

Kateter: En slang som för ut någon vätska ur kroppen. Ofta menar man en tunn slang som man sätter i urinröret så att kisset rinner ut.

 

Koloskop

 

Konvalescens: Tillfrisknande

 

Kurativ

 

Kurator: En kurator i cancervården hjälper patienter och deras familjer att hantera sin situation genom samtal och hjälp med praktiska frågor.

L

Leukemi: Cancer i de vita blodkropparna. 

 

Lumbalpunktion/LP: Ett prov där läkaren sticker in en tunn nål mellan kotorna i ländryggen, för att få ut ryggmärgsvätska. Den kan skickas på prov för att se om det finns cancer i centrala nervsystemet, eller om det finns en infektion, till exempel hjärnhinneinflammation.

 

Lymfa och lymfkörtel: Lymfa är vätska som färdas i kroppen i speciella kärl, ungefär som blodkärlen. En stor del av kroppens immunförsvar sker i lymfan. Längs lymfkärlen finns lymfkörtlar eller lymfknutor. Cancer, bakterier eller virus kan fångas in i lymfkörtlarna. De blir då svullna. En vanlig halsinfektion kan göra att lymfkörtlarna på halsen svullnar, när man blir frisk så krymper de igen. Lymfkörtlar som är svullna av cancer är oftast alldeles hårda. När cancer sprider sig är det ofta först till de lymfkörtlar som ligger närmast. Vill du veta mer om lymfsystemet? (1177.se)

 

Lymfocyter: En typ av vita blodkroppar

 

Lymfom: En form av cancer som börjar i lymfkörtlarna eller lymfceller. 

 

Lymfödem: Lymfödem innebär att en kroppsdel blir svullen när lymfvätska samlas där. Vanligast är att man får lymfödem i en arm eller ett ben. Man kan få lymfödem efter att lymfkörtlar opererats bort eller skadats, till exempel i samband med vissa cancerbehandlingar. Lymfödem kan också vara medfött. Det går inte att bota lymfödem.

 

M

Malign: Elakartad. Det som är malignt är cancer. (Motsatsen är benign, som betyder godartad). Elakartad/malign och godartad/benign används inte för att beskriva hur aggressiv cancern är.

 

Malignt melanom: En typ av hudcancer.

 

Mammografi: En speciell röntgenundersökning för brösten.

 

Mastektomi: Operation där man tar bort ett bröst.

 

Metastas: Cancerceller kan sprida sig med blodet eller lymfan och börja växa på ett nytt ställe i kroppen. Den nya cancertumören kallas då för metastas. Metastasen behåller egenskaper från ursprungscancern, och behandlas utifrån var den kom från början. Därför säger man inom vården till exempel ”bröstcancer med lungmetastaser”, och inte ”bröstcancer och lungcancer”. Den första cancertumören kallas primärtumör. Vill du veta mer om metastaser i skelettet, lungorna eller levern ?

 

MR: (Magnetresonanstomografi) En typ av undersökning. Kallas också magnetkamera eller magnetröntgen.

N

Neoadjuvant: Medicinsk tilläggsbehandling som ges före operation.

 

Neutropen: En speciell sorts vita blodkroppar heter neutrofila granulocyter. De är viktiga i skyddet mot bakterier. Cytostatikabehandling kan göra att antalet vita blodkroppar av den här typen blir väldigt få,  i vården säger man att personen är neutropen.

 

Nevus, naevi: Födelsemärke.  

 

Närstående: Socialstyrelsen definierar att närstående är någon som en person anser sig ha en nära relation till.

 

O

Onkolog: En läkare som har cancerbehandlingar som specialitet.   

 

Onkologi: Läran om cancer.   

 

Oral: Genom munnen.

 

P

PAD: Patologisk Anatomisk Diagnos. Dvs vad den mikroskopiska diagnosen visar.

 

Palliativ behandling

 

Palliativ vård

 

Palpabel/palpera: Som går att känna

 

Pankreas: bukspottskörtel. Bukspottskörteln sitter högt upp i magen. Den bildar enzymer som hjälper till att smälta maten. Bukspottskörteln bildar också insulin. Fungerar inte cellerna som bildar insulin får man diabetes. Vill du veta mer om bukspottskörteln? (1177.se)

 

Patolog: en läkare som bland annat har som uppgift att bedöma vävnadsprover och cellprover i mikroskop för att ställa diagnos. Det vill säga se om provet är friskt eller om där finns en sjukdom, till exempel cancer. Om provet är taget från en metastas försöker patologen se varifrån cancern kom från början. Här kan du se en film om vad patologi är

 

PCI: (Prophylactic Cerebral Irridation) i cancervårdssammanhang står PCI för förebyggande strålning av hjärnan.

 

PET eller PET/CT: en typ av röntgenundersökning. Den kan bland annat användas för att försöka skilja på cancer och ofarliga förändringar. Undersökningen visar var det finns mycket cellaktivitet i kroppen. Man måste vila före undersökningen så att det inte är så mycket aktivitet i musklerna.

 

PICC-line: kateter, alltså en tunn slang, som läggs in i ett blodkärl på armen och som mynnar ut i en stor ven i bröstkorgen. Används för att ge cytostatika till exempel.

 

Poliklinisk: när man besöker sjukhuset på dagen, och inte sover kvar (inte är inlagd).

 

Port/subkutan venport/port-à-cath: En dosa som läggs in under huden för att kunna ge olika mediciner direkt i blodet. Från dosan går det en slang in i ett blodkärl. Med en subkutan venport behöver inte sjuksköterskan leta efter blodkärl varje gång personen ska få medicin, och det är ett säkert sätt att ge cytostatika på.

 

Profylaktisk: Förebyggande

 

Prognos: hur man tror att det kommer gå med sjukdomen.

 

Protes: ersätter en förlorad eller skadad del av kroppen. En höftkula kan bytas ut mot en höftkula av metall, som opereras in och inte syns. Det kan också vara ett lösbröst att lägga i behån efter en bröstcanceroperation.

 

PSA: Prostataspecifikt antigen

 

R

Radikal: när läkaren säger att en canceroperation var radikal betyder det att all cancer är borttagen.

 

Receptor: en receptor är ett protein som fungerar som en mottagare eller dörr till cellen. Särkilda ämnen passar till särskilda receptorer.

 

Recidiv: återfall; att cancern kommit tillbaka.

 

Rektalcancer: ändtarmscancer 

 

Rektum: ändtarm

 

Remission: sjukdomen har minskat. Remissionen kan vara komplett, då har allt försvunnit eller partiell, då har den delvis försvunnet.

 

Respons: svar. Onkologer använder begreppet respons för att beskriva om behandlingarna har hjälpt. ”Partiell respons” kan betyda att cancertumörerna har krympt av en behandling, men inte försvunnit helt.

 

S

Sarkom: cancer i muskler, brosk eller skelett.

 

Sektorresektion

 

Sentinel node: den lymkörtel dit lymfan från en cancertumör går först. Vid till exempel bröstcancer opereras den lymfkörteln bort och undersöks för att se om cancern spridit sig. På så sätt behöver man inte alltid ta bort alla lymfkörtlar på platsen. Kallas också portvaktskörtel. Vill du veta hur kirurgen hittar portvaktskörteln? (Helsingborgs lasarett) 

 

Skiktröntgen: se CT

 

Stolpiller: medicin som stoppas in i ändtarmen.

 

Subcutan: Under huden

 

Symptom/symtom: ett symptom är det sätt en sjukdom eller skada visar sig på. Symptomen på en förkylning är hosta och snuva. Symptomen på en stukad fot är att det gör ont och blir svullet.

 

T

Testis: Testikel.

 

Trombocyter: blodplättar. Trombocyterna gör så att blodet levrar sig vid en skada.

 

Tumör: knöl i kroppen. Ofta används ordet tumör om cancer, men en tumör behöver inte vara cancer. ”Elakartad tumör” är samma sak som cancer. ”Godartad tumör” är inte cancer.

 

U

Utredning: när läkarna letar efter vilken diagnos det är, alltså vilken sjukdom patienten har.

 

V

Vaccin: vaccination är ett sätt att förbereda och träna immunförsvaret. Hur fungerar vacciner? (Smittskyddsinstitutet) 

 

Ventrikel: magsäck

 

Vävnadsprov: vid cancer vill man titta på ett vävnadsprov (biopsi), för att veta vilken sorts cancer det är. Då tar man en bit av tumören och undersöker i mikroskop. Olika cancerformer växer på olika sätt. Man färgar tumören och ser vad den har för olika egenskaper. På så sätt kan man till exempel se om tumören verkar växa snabbt eller långsamt. Ett vävnadsprov får man från en operation eller genom att göra en biopsi.

X

Y

Z

Å

Ä

Ö

Till sidans topp

Uppdaterad 2015-02-25