Back to top
Hem / Leva nära cancer / Ångest och depression

Ångest och depression

Det är inte ovanligt att en person som har cancer också drabbas av ångest eller depression. Även de som lever nära den sjuke kan få ångest eller bli deprimerade. Men det finns hjälp att få.

Ångest

Ångest är en känsla som signalerar att det är fara på färde eller att något inte står rätt till. Det kan alltså vara en nyttig känsla. Alla människor kan få ångest när det händer skrämmande eller oroväckande saker, det är helt normalt. 


Ångestattack

Det som händer vid ångest är att kroppen gör sig beredd att fly eller att attackera. Musklerna spänns, hjärtat börjar slå snabbare och energin ökar i kroppen. Om man inte gör något aktivt då, blir spänningarna i kroppen kvar. Då kan man få det som kallas ångestattack. Vid en ångestattack reagerar kroppen med hjärtklappning, svårighet att andas, yrsel och känsla av att man ska svimma, svettningar eller frysningar, illamående och dödsrädsla.

 

Alla människor har ångest någon gång ibland. En del kan få ångest väldigt lätt utan att det egentligen finns någon riktig fara. Ångest är en väldigt obehaglig känsla. När man börjar undvika saker man skulle vilja göra för att man är rädd för att få ångest behöver man få hjälp.

 

Depression och ångest hör ihop. Mycket ångest kan göra att man blir deprimerad och man har nästan alltid ångest vid depression.

 

Panikångest

Panikångest kommer som attacker. Första gången man får en attack brukar den komma mycket plötsligt och oförberett. Ofta har man haft en period med stress. Man kan ha arbetat mycket, haft dödsfall inom familjen, sjukdom, olycksfall, barnafödsel, skilsmässa eller något annat kan vara orsak till stressen.

 

Attackerna kan också komma när man börjat varva ner efter en pressad period. En panikattack är en jättejobbig upplevelse där hjärtat slår så man tror att man ska dö. Har man en gång fått en panikattack kan man bli rädd att få en igen. Då kanske man slutar att göra saker man gjorde när man fick den första attacken. Till slut kan det bli många saker som man inte vågar göra. Ångesten har gjort personen handikappad.

 

Hjälp att få

Det finns olika typer av behandling som hjälper vid ångest, ofta används flera samtidigt.

 

Många får hjälp av psykoterapi, vilket innebär behandling där man går i samtal hos en psykolog eller psykoterapeut. I psykoterapi kan man tillsammans med terapeuten ta reda på varför man får ångest och hitta sätt att hantera den.

 

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en typ av psykoterapi som har visat sig fungera bra för många med ångestproblem. I KBT får man träna på att klara av jobbiga situationer, ofta genom att prova på det som känns svårt i små steg och lära sig att det inte är så farligt. Man får kunskap om varför man får ångest och hur man kan motverka det. Det kan också handla om att lära sig att tänka i nya banor. Även andra typer av psykoterapi kan hjälpa om man har ångest, t.ex. psykodynamisk terapi där man fokuserar mer på relationer och livssituation och gruppterapi då man går i terapi tillsammans med andra som har liknande problem. 

 

Det finns mediciner som hjälper vid ångest, dessa kallas ofta lugnande mediciner. Avslappningsövningar kan hjälpa en att bli mer avslappnad i stressande situationer och sänka ångesten. Det kan man få träna på hos en sjukgymnast. Avslappning används ibland också i psykoterapi.

 

Depression

Alla människor kan känna sig nere och ledsna ibland. Det kan ha hänt något sorgligt eller man kan ha svårigheter i livet som man inte klarar av. Det är naturligt att sörja och ett viktigt sätt att reagera på för att kunna gå vidare i livet.  Efter en tids sorg brukar man hitta nya sätt att leva på.

 

Sjukdomen depression är däremot långvarig. En person som är deprimerad är mycket ledsen och trött länge. Det är mer än en naturlig reaktion på svårigheter i livet. En person kan bli deprimerad utan att det hänt något speciellt alldeles innan.

 

Det finns olika sorts depressioner och det finns olika sätt att reagera på. En depression kan vara lättare eller svårare. Den som är riktigt djupt deprimerad kan nästan helt sluta upp att göra saker och tankarna slutar nästan att fungera. Det blir svårt att göra enkla saker som att gå upp på morgonen och tvätta sig eller att laga mat. Man orkar inte bry sig om hur det går för sina barn eller hur det går med jobbet. Det går inte att känna sig glad.

 

En som är deprimerad kan sluta att tycka om sig själv. Man kanske tänker att allt man har gjort är dåligt och att man aldrig kommer att klara av att göra något bra. Under tiden man är deprimerad kan man inte hoppas att livet ska bli bättre.

 

När man lever med någon som är deprimerad är det lätt att själv börja känna sig tung och deppig. Det är inte samma sak som att man själv är på väg att bli sjuk men man behöver prata om hur det känns och man behöver få vara med friska människor så mycket som möjligt.

 

Symtom på depression


Det finns många olika symtom som kan vara tecken på depression. Nedan följer några vanliga symtom. Man behöver inte ha alla symtom för att få diagnosen depression. Det avgörande är hur många symtom man har och hur starka dom är.



Att känna sig nedstämd och ledsen hela tiden.


Att känna sig värdelös och att känna skuldkänslor.


Att ha svårt att koncentrera sig och få saker färdiga


Att ha svårt att bestämma sig


Att inte ha lust att äta eller att äta för mycket


Att ligga hela dagarna men kan ändå ha svårt att sova


Att ha svårt att komma igång att göra saker


Att tänka mycket på döden och kanske inte vilja leva längre


Att vara irriterad och rastlös


Att ha ångest

 

 

Hjälp vid depression

Det finns mycket bra hjälp att få mot depression. Några av de behandlingarna som finns är samtalsterapi och mediciner.Vid depression brukar det vara bra att få samtalsterapi ihop med mediciner. Har man en lättare depression kan det räcka med samtalsterapi.

 

Mediciner

Medicinerna man får vid depression kallas för antidepressiva. Det finns olika sorter som hjälper olika personer olika bra. Man blir inte beroende av medicinerna men man behöver ta dem under en lång tid, minst sex månader.

 

Det brukar ta en eller två månader innan man börjar känna sig bättre. En del måste ta medicin i flera år och några behöver alltid ta medicin för att inte bli sjuk igen. Den som är mycket orolig kan få lugnande mediciner eller mediciner som ger hjälp att sova.

 

Samtalsterapi

I en samtalsterapi träffar man en psykoterapeut eller kurator. Tillsammans med den personen funderar man över sig själv och berättar om sitt liv. När man berättar för någon som lyssnar kan man börja förstå sig själv bättre. Det kan hjälpa den som är deprimerad till en bra utveckling och att må psykiskt bättre. Hur lång tid terapin ska pågå, bestämmer man med sin terapeut.

 


Text: Katarina Axelsson, Kuling.nu

 Uppdaterad 2017-04-07